Läste att Påven (Benedictus) har vid ett tillfälle sagt att: "Aids är en tragedi som inte kan övervinnas genom distrubition av kondomer, vilket till och med kan förvärra problemet. Väntar med spänning på påvens forskning och lösning på problemet. Man kanske ska be till GUD??
På tal om religion så kan man fråga 118100 om alla möjliga frågor och det var en pastor som ställde frågan vem Jesus var. Till svar fick han: Det är han i den påhittade religionen kristendomen som ska vara frälsaren. Sagan säger att han levde för 2000 år sedan och gick på vatten och hade sig.
Hysteriskt roligt tycker jag. Hela historien om detta kan du läsa här.
Ps: Det är Fredag och jag hoppas på sol....
Ds: Fredag enligt wikipedia: Fredag är en veckodag som i Norden är, enligt vissa forskare uppkallad efter den fornordiska guden Odens hustru Frigg. Vidare står det också: Fredag kommer efter Torsdag och före Lördag. Avdelning: No shit sherlock!
Over And Out!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Påven är väldigt, väääldigt gammal!
SvaraRaderaWikipedia är ju ingen bra källa egentligen. Vem som helst kan lägga in fakta där. Men visst stämmer det att fredag kommer efter torsdag och före lördag :D
SvaraRadera*fniss*
Exempel: Kalle har lagt märke till att ett trafikljus på vägen hem från arbetet visar grönt ljus ungefär 25 % av tiden. Sannolikheten för grönt ljus är alltså 0,25, och han väntar sig att i det långa loppet få grönt direkt ungefär en gång av fyra. Han cyklar hem måndag–fredag under en vecka, dvs. han gör fem oberoende försök. Antalet dagar han direkt får grönt ljus är då binomialfördelat med parametrarna n = 5, p = 0,25. Sannolikheten att han får stanna för rött ljus varje dag under en vecka är då 0,755 ≅ 0,24, medan chansen att han får grönt ljus varje dag är 0,255 ≅ 0,001. Chansen att få grönt en dag och rött fyra är 5·0,251·0,754 ≅ 0,40. Detta innebär att han i medeltal en vecka av fyra får rött ljus varje dag, en vecka av tusen får grönt varje dag, och ungefär fyra av tio veckor får grönt en och rött fyra dagar. Kram/T
SvaraRaderaEn diskret stokastisk variabel X som
SvaraRaderakan anta värdena k = 0, 1, ... n är binomialfördelad med parametrarna n och p om den har sannolikhetsfunktionen
(Här är en binomialkoefficient.)
Om händelsen A har sannolikheten p att inträffa vid ett enskilt försök, och försöket upprepas n oberoende gånger, så är den stokastiska variabeln
X = antalet gånger A inträffar
binomialfördelad. Dess väntevärde är
E(X) = np och variansen V(X) = np(1-p).
Om n är stort så kan binomialfördelningen approximeras med en normalfördelning med väntevärdet np och standardavvikelsen
.
Binomialfördelningen behandlades redan av Jakob Bernoulli i Ars Conjectandi (1713).
Sport ungefär detsamma som idrottsedan får man lägga till fåne.
SvaraRaderaidrott, sammanfattande benämning på skilda slag av kroppsövningar. En inom idrottsrörelsen fastlagd definition är "fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat". "Idrott" användes relativt sent (i slutet av 1800-talet) som beteckning för fysiska aktiviteter. Nu manifesterar sig idrotten främst som en frivilligt organiserad folkrörelse (idrottsrörelsen), som ett skolämne och som oorganiserade aktiviteter av många slag (rörligt friluftsliv, gymping, joggning, fritt utövande av standardiserade idrottsgrenar).
Till skillnad från gymnastiken bygger idrotten (i snävare bemärkelse) övervägande på naturliga förflyttningar – dels enbart med kroppen (gång, löpning, simning m.m.), dels med hjälpmedel (skidor, båt, häst m.m.) – eller på konstruerade spel med en boll. Däremot är utgångspunkten i mindre utsträckning att genom systematiskt valda rörelser allsidigt utveckla kroppen; denna i gymnastiken primära målsättning uppnår idrotten ibland som sekundärt resultat. Tidigare tenderade man att se en skillnad mellan idrott och sport. Den senare avsåg grenar där (ofta kostsamma) redskap hade stor betydelse och den mänskliga insatsen var av styrande natur, medan individens direkta, fysiska insatser betydde mer i idrotten.
Även leken står i sin fysiska dimension i nära samband med idrotten. Länge användes t.ex. "fria lekar" och "friluftslekar" som beteckning för motsvarigheten till dagens idrottsgrenar. Dessa lekar kan betecknas som ett förstadium till den moderna tävlingsidrotten, som alltmer trängt undan eller absorberat dem. De är mindre prestationsinriktade och reglementerade, mer processinriktade, inhemska (provinsiella) och spontana.